Att vara min vän är ett kämpigt och svårt jobb. Eller?

Visst är tjejen Olivia Runngren den där tjejen som behöver hjälp varje minut, behöver ha hjälp hit och dit, smittar alla med hennes "sjukdom" och är arg på allt och alla. För de är väl sanningen? Eller hur?

ELLER, så är Olivia Runngren tjejen som klarar sig på sina ena ben, har vissa jobbiga stunder där de som VILL får gärna finnas där, hon som åker till sjukhuset pga att hon har fel på sitt skelett, har fel på magen och behöver lite hjälp på traven, och inte alltid är glad men försöker så gott hon kan. 

Ni får tro vad ni vill. Ni får gissa er till mitt liv. Ni får sprida rykten om ni så är den sortens person. För visst bryr sig inte jag ett skit om ifall ni sprider falska rykten om mig? Så jag blir uthängd med de ena och de andra. 

Tjejer, killar, utomjordingar, vad ni än är, lyssna här nu. VARFÖR är ni så rädda för mig? Jag är en människa, med hjärta och Känslor, jag kan bli kär och jag kan bli glad och ledsen. Jag fattar allt ni säger, jag hör allt ni säger, & jag tar åt mig av allt ni säger. Jag är tjejen som bloggar, om MIN vardag. De handlar om mitt liv som tonåring, mina vänner, familj, djur, cancer, mobbning, mina böcker och min resa igenom allt som vart jobbigt, sjukhusbesök och alla som dött. Jag har inte alltid vart tjejen med tur. 

MEN.. Jag smittar inte om ni tror de. Hänger ni med mig blir ni knappast sjuka eller får min "sjukdom" som ni kallar de. Jag har inte någon sjukdom, jag är en normal människa med vissa svårigheter. 

Jag är en spontan och galen tjej på endast 13 år, som gått igenom en del men jag överlever - jag tycker inte synd om mig själv. Jag vill inte att folk ska tycka synd om mig, för de finns så galet många mer som har de jobbigt. Ja, jag åker in och ut från sjukhuset. Ja, jag tar medicin. Ja, jag går till kurator. Ja, jag har ett rätt så komplicerat liv. Men ni behöver inte ta del av de. Ni kan vara den lätta biten. Jag VILL ha vänner - inte för att jag vill ha fler som tycker synd om mig. Tvärtom. Jag vill ha folk som fattar att jag inte lider. Jag mår just nu okej. Jag ÄLSKAR att folk kommer fram, bara börjar prata. Kontaktar mig - för att bara säga vad de tycker eller lära känna mig. Jag är inte i behov av vänner för jag har underbara vänner - men jag vill alltid lära känner nya människor och blir gärna vän med en massa folk. Jag vill så mycket, som jag Inte kan. Men gör mig denna lilla tjänst - 

Döm aldrig mig när du inte känner mig. Prata aldrig skit om mig när du kan prata om de MED mig. Tveka aldrig med att gå fram när du kan vara modig och göra de. Fråga inte en massa andra när du kan fråga mig. Och sprid inga falska rykten om du inte vet ett skit om de. 

Love O😘